Idag hade mamma och jag planerat att rida tillsammans, men oturligt nog kände mamma att hon hade för ont för att rida. Jag hurtade på och fixade i ordning allt åt pållarna, det blev dessutom 3 stycken idag.
Insåg rätt snabbt att jag aldrig skulle hinna rida båda, och vem tusan skulle jag välja?
Det fick bli Walle eftersom han vilade igår, och jag visste att Imze hade blivit riden igår. Den senare hade även ett litet svullet bakben med massa små skrapsår upptäckte vi när vi hade hämtat in dom från hagen..
Det blev ett kortis pass på ridbanan där underlaget sög minst sagt. Det släppte igenom och gick inte att få något tryck i ridningen. Gick mest att rida i skritt, trav var halvok och galopp gick inte alls.
Jag red såpass att han kändes lugn och avslappnad och inte trippig längre, men något hårt arbete blev det ju aldrig.

Så resten av dagarna får jag nog rida ut om inte ridbanan mirakulöst blir bättre, nu ska det ju visst vara lite kallare några dagar så man kanske har tur...

Minst sagt en aktiv dag med lite tid hemma. Jag ska slänga mig på soffan nu några minuter innan jag dör i sängen.
Imorgon, äntligen fredag!!!

Har blivit lite ridning i helgen iallafall...

I fredags följde mamma mig till stallet där vi fixade i ordning allt och sedan red Walle och Imze på banan. Jag hade gramanen på honom (Imze) och det gick mycket bättre då än sist jag red på banan. Roligt att rida tillsammans med mamma igen, det är år och dar sen sist, och vädret var härligt.

I går hade jag utsläpp i stallet så jag plockade upp mamma och vi släppte ut pållarna, fixade allt som ska fixas, och gjorde sen i ordning pållarna och red på banan i tokhärligt väder.
Denna gång tog jag inte gramanen och det gick ändå superbra! Han var tokfin och det kändes som att jag äntligen börjar hitta åt knapparna och veta hur jag ska rida honom. Samt att "poletterna" börjar trilla ner, det som "glömts" bort börjar komma tillbaka. Även balansen blev lite testad men det var inga problem, jag satt kvar.
Mamma fick Walle riktigt fin också, de verkar passa bra ihop. Superskoj!!

Idag var det dax för utsläpp igen och mamma följde med. Planen var att vi skulle rida ut men när det blåste och snöade samtidigt, och vi hade tappat känseln i fötterna för vi frös så hemskt så beslutade vi oss för att ställa in. Och det känns lika bra det just nu för jag är sjukt trött och har ont i skallen.

Till veckan ska vi rida tillsammans igen! Ska bli skoj, hoppas på fint väder så vi kan rida ut, mycket roligare då!

Flexade ut lite tidigare från jobbet för att hinna med stallet och middag innan träningen idag.
Var ju strålande solsken och -6 grader helt plötsligt, rena värmeböljan kändes det som.
Jag red utan långkalsonger och med bara en fleecetröja som jacka. Helt enkelt underbart.

Red Imze på ridbanan idag, tog gramanen ifall han skulle vara lika pigg som i tisdags men han skötte sig bra.
Blev inte ett så långt pass, men kort och effektivt kanske man kan säga?! Hoppas då det iallafall, det kändes som att jag fick igenom det jag ville och det är ju bra.

Tog sen in hästarna och rejsade hem.

Nej, skritturen på Imze blev inte som jag tänkt mig.
När det är -15 är man inte så sugen på att göra så mycket mer än att bulta på sig massor av kläder och då känner man sig så otymplig att man bara vill skritta.
Frågade Y om det var okej att skritta och självklart var det det.

Men Imze han var nog av en annan åsikt. Det taktades, dansades runt, travades på stället. Jag trodde nästan att han skulle krypa ur skinnet ett tag.
Fick kämpa för att få honom att skritta i låg form helst av allt ville han inte. Men det är ju inte speciellt bra för hans rygg att studsa runt som stjärnkikare.

På hemvägen blev jag less när jag frös så mycket, så jag satt av och promenerade med honom hem. Det gick ganska fort. Dock så kunde jag jobba honom från marken så att han inte gick stjärnkikare iaf.

Så dagens ridtur blev inte som den var tänkt, men han är mysig ändå även om jag blev less på honom idag när han var så jobbig mot mig.

Lite extra motion fick jag ju också så:)

Igår blev det om än en kort, så en väldigt mysig ridtur på Walle i solskenet. Nu hade han vilat färdigt efter vaccineringen så han fick ridas i alla gångarter. Pigg var han! Otroligt skönt väder, jag kunde rida i 2 tjocktröjor bara, istället för 2 tjocktröjor och vinterjacka. MYS!

Om jag var trött och seg igår, så var det ännu värre idag. Gick och la mig tidigt för att vara jag, och sov som en stock i 8 timmar. Ändå kunde jag inte kliva upp, jag snoozade och snoozade tills jag verkligen var tvungen att ta mig upp och åka till stallet.

Gick som tur var snabbt att göra alla sysslorna, men insåg att det skulle bli väldigt stressigt att rida, så jag tänkte att jag skulle longera Imze istället. Men han var inte riktigt kry. Något var väldigt konstigt med honom, det såg stallägaren också. Så jag bestämde mig för att avbryta och låta han gå i hagen istället och ringa hans ägare så hon får kolla över honom ikväll.

Han verkade inte halt, men han gick väldigt konstigt. Hopkrupen, små, små, korta steg och var väldigt ovillig till att gå. Så någonstans verkar han ju ha ont, och han har ju problem med ryggen så jag vågade då inte göra nått mer.
Bättre att ta det säkra före det osäkra, speciellt när man inte känner hästen så man vet ju inte hur den brukar bete sig när den har ont någonstans.

Nu ska jag försöka få i mig frukost, jag har ingen mjölk hemma till mitt kaffe det är dumt.

Ja idag kunde jag inte ha börjat dagen på bättre sätt.
Upp med tuppen och iväg till stallet, släppa ut hästarna i soluppgången. Mys.
Mocka, fixa och filosofera till Walles rytmiska tuggande när han åt sitt frukosthö. Mys.

Sen upp och iväg! En skrittur på 60min blev det, han har vaccinerats och skulle ta det lugnt. Världens underbaraste väder, solen i ansiktet och dessutom värmde den benen! Ville inte hem..ville bara sitta där och njuta, han är så mysig!

"Utsikt från hästryggen"
Undrar varför kameran gjorde bilden mörk? Iofs mobilkameran, den verkar ju inte gilla sol. Synd!


"Mera utsikt från hästryggen;)"


Tillbaka i hagen, fina Walle


Och så skönt han tyckte det var att bli utsläppt!

En helt UNDERBAR start på dagen...

I onsdags fick Imze på sig en sko, så igår var det dags att prova att rida igen.
Han var hemskt pigg, studsade och frustade och lät, men han var ändå okej att sitta på. Jag är ju ganska harig speciellt eftersom jag tappat så mycket balans, så jag hann bli lite orolig över hur det skulle gå, men det var ingen fara.
Vi skrittade i 50 minuter typ och på slutet hade han lugnat ner sig så pass att han faktiskt skrittade och inte taktade.
Hann ut precis när solen var påväg ner och det var faktiskt ljust hela tiden även om det började skymma när vi var på väg tillbaka till stallet. UNDERBART! ♥

Vi blev mötte både traktor med snökedjor, buss x2, bil med hästtransport och bil med släpvagn utan att han vek en tum. Det är helt fantastikst för mig som haft en häst som slängt sig i diket vid möten av såna fordon. Men jag undrar hur lång tid det tar innan min hjärna inser att jag faktiskt kan slappna av, jag behöver inte vara beredd på att åka i diket eller sitta av för jag kan lita på honom! Lustigt hur djupt rotat det faktiskt är, Dustys beteende.

Imorgon fick jag sovmorgon, tack L. På söndag släpper jag ut och blev erbjuden att skritta Walle som har vaccinerats och ska ta det lugnt. Det tackar jag inte nej till, hoppas på sol! :)

Och jag är fortfarande kär i mina stövlar. Helt fantastiska än så länge!

Gårdagens ridtur på Imze blev inte så bra. Stackars pålle hade tappat en sko, och dessutom skaffat sig ett sår på knät på samma ben. Y berättade att han brukade bli väldigt halt när han tappat skor, men att han inte markerade något i skritt när hon tog in honom från hagen så hon trodde att det skulle gå bra att rida honom på ridbanan ändå för där är det ju mjukt.
Så jag gjorde i ordning honom och skrittade igång honom vilket gick bra. Jobbade honom lite i skritt och det gick också bra, han kändes jättefin. Men när vi skulle trava så ville han inte. Jag fick verkligen driva med all kraft jag hade och fick nästan inga travsteg alls. Totalt ovillig. Sen tyckte jag att han markerade i skritten efter det, så då satt jag av och gick in med honom.
Y skulle kolla honom idag, han kan ju helt plötsligt ha fått för sig att testa mig på det sättet också, man vet ju aldrig. Men iochmed att jag inte känner honom, och inte vet hur han beter sig om han har ont, så ville jag inte rida vidare.

Jag fick iallafall inviga mina nya stövlar en kort stund iallafall. Mys. Jag frös som fan om fötterna när jag gjorde i ordning allt i stallet, men när jag bytt strumpor och tagit på mig stövlarna så blev jag varm. Väl ute så frös jag inte alls! Visst blev man kall, men inte tappa-känseln-kall. Och det mina vänner, det bådar gott!!

Dock var de väldigt vingliga att gå i, haha. Jag trillade nästan ner från pallen när jag skulle sitta upp :P

Lite till Paps, och lite för att han såg så himla rolig ut.
Walle utan öron ;)


Och vips! så var öronen tillbaka ;)

Han blev lite nöjdare då! ;P

Möttes av detta när jag kom till stallet:


Hur GLAD blir man inte då?!?!?! Jag är oerhört tacksam att jag får rida 2 härliga hästar och att jag dessutom får hjälp när jag rider!
Så att mötas av detta, jaa...GLÄDJEFNATT!!

Idag red jag Imze ett kort pass på ridbanan. Bestämde mig för att jogga honom lite bara, eftersom jag hade kort om tid, men ville ändå få känna lite på honom istället för att rida ut.
Han var avslappnad och fin. Red en massa övergångar, och sen skrittade jag ut honom en sväng efter vägen när vi var färdiga.
Kändes bra! Försökte koncentrera mig på att inte dippa ner med blicken på hans nacke hela tiden, och att hålla händerna rätt. Svårt när ingen kollar på en, men tror att det blir bättre ju mer jag tänker på det själv också. Så försöker tänka på det hela tiden.

Dagens bild:
Imze i hagen

Idag har Imze och jag varit ute i snöyran. Denna gång hade jag mössa under hjälmen så jag lyckades skydda örat lite iallafall.
Skritt och trav i ca 1 timme.
Han hade bara skrittat några dagar nu pga. kylan så han var väldigt pigg till en början. Tittig, lite "Dusty-feeling" fick jag. Inga problem att sitta kvar dock, även om han skuttar ibland så är det ganska mjuka skutt.

Tillslut på hemvägen så blev han avslappnad och fin, skrittade lugnt på och då kände jag mig nöjd.

Vi mötte också en traktor som jag viftade åt att han skulle sänka farten, det gjorde han icket, han gasade vidare och glodde som fan på mig istället. Imze brydde sig inte ett dugg, jag känner mig väldigt trygg på honom!

Men jag blev förbannad på traktor-killen. Va fanken det är ju ett levande djur så man kan ju åteminstone sakta ner farten.

Väl tillbaka i stallet insåg jag att idag blir det ingen träning för mig, det hinner jag inte. Så nu ska jag hoppa i duschen!

Idag blev det ingen ridtur på Walle eftersom det var -24 när jag åkte till stallet, och mitt öra såg ut såhär:


INTE skönt. AJAJAjajaj.

Det är lite mindre ont idag än igår iallafall, men det gör fortfarande alldeles för ont.

Jaja, nu ska jag dricka kaffe och kolla Ponnyakuten innan det är dags att dra till jobb!

Idag var jag och Walle ute på en mycket blåsig tur. -13,5 grader men i och med blåsten så kändes det mycket, mycket kallare än när det var -20 häromdagen och vi var ute och skrittade.
Jag tänkte inte på att det blåste så jag tog mina fleecehandskar. Tappade känseln i höger hand efter ett tag. Helsike vad ont det gjorde när den kom tillbaka, aj aj!!
Vi var iallafall ute i 45 minuter och hann med lite galopp också. Walle var pigg! Han fick för sig några gånger att han minsann skulle backa och inte gå framåt, men jag väntade bara ut honom och drev honom sen framåt och då gick det bara fint. Så om det var någon slags testning av "piloten" kanske, jag vet inte!
Han är hemskt rolig att rida iallafall och jag tycker redan mycket om honom!

När vi nästan var hemma hade jag även tappat känseln i höger öra. När jag kom in i stallet och började få den åter gjorde det så ont att jag mådde illa. Nu har jag ett knallrött öra som är varmt och fortfarande gör ont. Måste hitta mina öronmuffar, annars måste jag faktiskt köpa såna. Samma sak med handskarna, hittar jag inte mina, eller om dom är hos Paps, så måste jag köpa för det går inte. Det gör så jävla ont!!

Här kommer dagens bilder:

I boxen före ridturen, samt vid stallet efter ridturen
Är han inte snygg?

Idag var jag uppe med tuppen och släppte ut hästarna.
Gud vad fort det gick, när Walle stannade kvar inne och Ravve har åkt. 2 gånger mindre att traska upp gör stor skillnad i tid!!
Walle fick käka frukost inne medans jag mockade och gjorde i ordning.
Sen red jag honom på ridbanan, dock är det ganska mycket snö där så vi höll inte på så länge, ca 30 min. Vill ju inte att det ska bli för jobbigt för honom.
När jag ridit klart såg jag att Chicko hade rymt, så det var bara att snabba sig in med Walle och gå upp till Chicko, återställde hagen och stoppade in honom i den.
Men när jag kom upp med Walle hade han rivit ner en stolpe och var påväg att rymma igen så då fick han traska in med mig. Den lille lymmeln!!

Hann med att fota 2 bilder också. Inte världens bästa direkt, svårt när man är själv och håller i tyglarna, men det syns ju lite hur han ser ut iaf! :) Han är såå mysig!

Ja jag skulle ju berätta lite om igår. Vilken härlig kväll jag fick!!
Började med att mocka åt Imze, men var smart och lämnade Walles box för jag insåg att jag skulle frysa när jag kom in igen. Var ju -20 ute.
Red en sväng som jag brukat rida med Dusty, förbi ponnyklubben. Men vägen över åkrarna var inte plogad, jag vet ju ungefär hur den går så jag chansade och styrde ut i djupsnön. Inga problem, vi tog oss över.
Imze var pigg och vaken, ganska lik Dusty, dock inte lika mycket "spöken" men han reagerar ungefär på samma sätt. Dock så "glömmer" inte han som Dusty gjorde, utan när han gått förbi det farliga var det inte farligt en gång till.
Skrittade mest, men blev lite trav när jag höll på att frysa ihjäl. Påväg hem mötte vi en buss, precis där det är refuger och skitsmalt. Jag fick ju lite halv panikkänsla (Dusty färskt i minnet) men det hade jag inte behövt ha. Han var totalt obrydd om bussen så det var inga problem för den att köra förbi oss. Åh så skönt. Sen skrittade vi hem!

Fötterna var som isklumpar när jag kom tillbaka till stallet, så det passade ganska bra att mocka och göra i ordning allting mellan hästarna.
Sen var jag i valet och kvalet om jag skulle rida Walle öht, men jag var så sugen också tänkte jag att det var bättre att "spara" den vilodag han skulle få till en annan dag.

Så jag tänkte att jag skrittar ut barbacka så slipper jag frysa. Det var otroligt mysigt! Men väldigt vingligt från början då han testade mig litegrann. Men det gick fint och på tillbaka vägen hade jag fått tillbaka lite balans.

Otroligt vackert var det när vi kom till en bit där det inte är någon belysning, skog på båda sidor om vägen, massor av snö och fullmåne som lyser upp vägen åt oss. Då mår Beffa som en drottning.
Som jag saknat detta!!!

Dags att rida igen, och jag har längtat precis hela dagen. Tror inte jag tänkt på nått annat idag faktiskt.
Y har hjälpt mig idag :)
Började med att hon skulle skritta sin andra häst en stund först så jag red fram själv, och sen när hon ställt in sin häst började hon hjälpa mig (eller hon hjälpte mig ju innan också när hon hann se något).
Det gick mycket bättre idag, jag var stabilare i sitsen, hon behövde inte påpeka saker om sitsen "lika" ofta, även om hon såklart måste göra det fortfarande. Imze gick också mycket bättre från början.

Men idag tog vi också och testade på galoppen. SJUKT jobbigt. Han byter bak, hela tiden så man liksom studsar runt som en jädra skottspole där uppe tills man får fatt i balansen och får honom att jobba. Och så fort jag liksom tappade minsta lilla, så bytte han hejvillt igen. Skitsvårt! Skitjobbigt! SKITKUL!

Jag har nu kommit hem efter att ha suttit i sadeln 17:50-19.30.

Gissa hur min kropp känns? ONT ÖVERALLT! Mörbultat, svettig, trött, och fantastiskt lycklig.

Jag har inte glömt hur man gör! Nu ska jag beställa ett par vinterridstövlar ;)

Här kommer en mörk och väldigt dålig bild som ska föreställa jag och Imze. Tyvärr fungerar inte min kamera när det är mörkt trots blixt!

Jag tror att jag svävar på små rosa moln just nu.
Det är så jävla roligt att rida!! :)

Kom till stallet vid 2-tiden.
Red först Walle för första gången. Red honom på ridbanan och L hjälpte till. Gick jättebra, det kändes som att jag satt mycket bättre på honom och att min ridstil passade bättre på honom för det var som att allting fungerade nästan på en gång. Men visst har jag mycket att jobba på med min sits, men det kändes som sagt bättre idag.
Satt mest med ett smile i ansiktet tror jag, för det var så jäkla roligt. Han är otroligt välriden och väluppfostrad, så himla härligt!

Sen tog jag in Imze, gjorde i ordning honom och stack ut i skogen. På vissa ställen var det jättedåligt underlag för det är en massa skotrar som kört där men tillslut hittade vi en stig där vi kunde både trava och galoppera. Och Hej! vad roligt det var tyckte vi båda. Imze blev jättepigg när han fick galoppera!
Jag älskar att rida i skogen när det är massa snö, himlen är rosa och det börjar precis bli mörkt. Påväg hem så lyste månen upp vägen åt oss. UNDERBART!

Nu är jag precis hemkommen och är som i ett stort lyckorus! Jag längtar redan tills nästa gång jag får rida!

..är att Beffa har suttit i sadeln igen. Ett dressyrpass för Y på Imze.
När Y hörde att jag ska lämna tillbaka Ravve frågade hon om jag kunde tänka mig att hjälpa henne med Imze. Jag blev jätteglad och svarade såklart Ja, och idag har jag ridit honom för första gången med Y´s hjälp från marken.

Och det enda jag känner just nu är LYCKA. Jag minns inte ens när det kändes såhär sist. Eller jo, det måste ha varit när jag fick sitta upp på Dusty igen efter ca 6 månaders konvalecens. Då var jag också lycklig. Men sen dess, inget.
Allt har bara varit svart och trist och jobbigt sen jag fick sluta rida min älskade.

Jag kände mig otroligt ringrostig till en början och undrade om jag hade glömt allt. Det hade jag inte minsann, men jag har lagt mig till med en massa olater. Typ skitkass sits som försvårar otroligt mkt. Men när jag hade någon på marken, som kunde påminna och dessutom kan sin häst utan och innan, så gick det stundtals riktigt bra.

Jag tror att detta är början på något mycket, mycket roligt. Det känns så....

Så jag vill bara säga, TACK, till dig Y!

(träningsvärken imorgon, den vill jag helst inte tänka på ;) för den kommer, benen var som gele..)